Nyckeln till högre studier i Sverige
Kostnadsfri universitetsutbildning är en lyx få förunnat i Nordamerika så för många utlandssvenskar lockar studier i Sverige. Men även om man är svensk medborgare gäller det att börja planera i tid och se till att svenskan håller. En viktig pusselbit är ett godkänt test i svenska för universitets- och högskolestudier, Tisus.
De flesta program vid svenska universitet och högskolor har svenska som undervisningsspråk. Vill man exempelvis bli jurist, läkare eller ekonom så måste man ha behörighet i svenska. Det kan ställa till problem för ungdomar som gått i skolan i andra länder och saknar gymnasiebetyg i svenska. Ett sätt att komma runt detta är göra ett test i svenska för universitets- och högskolestudier, Tisus. Där får man chansen att visa sin förmåga i tal, skrift och läsförståelse. Många utlandssvenskar underskattar dock provets svårighetsgrad. Av dem som gör provet är det bara ungefär hälften som blir godkända. Att man har svenska föräldrar och pratar svenska hemma är sällan tillräckligt. Men det finns hjälp att få.
Sanna Heidmark är svensklärare vid Sigtunaskolan humanistiska läroverket, SSHL, och hon har blivit något av en expert på hur man bäst förbereder sig.
– De flesta av mina elever har en koppling till Sverige. De har en eller två svenska föräldrar och pratar oftast svenska hemma, men de har inte gått särskilt mycket i svensk skola. De låter väldigt svenska, men de saknar ofta det akademiska språket och den kulturella förståelsen, säger Sanna.
För många utlandssvenska ungdomar lockar SSHL:s engelsk-språkiga gymnasie-utbildningar såsom International Baccalaureat Diploma Program, IBDP. Förutom en eftertraktad IB examen får eleverna också möjligheten att säkerställa behörighet i svenska så att de kan studera vidare i Sverige. Som ett av sina IB-språk kan de nämligen välja svenska B, en språkkurs som fokuserar på de färdigheter som krävs för att klara Tisus.
– Det är ganska stor skillnad på hemmasvenska och skolsvenska. Ibland undrar elever som går svenska A varför någon som är svensk och låter svensk läser svenska B. Men det är egentligen inte konstigt. Har man aldrig pluggat i svensk skola så saknar man den akademiska svenskan. Många utlandssvenskar har en hög förståelse när man pratar men läser och skriver långsammare på svenska och är inte så bra på att stava, säger Sanna.
Det är också vanligt att utlandssvenska ungdomar saknar djupare kännedom om svensk kultur.
– Många av mina elever har begränsad svensk allmänbildning. De har kanske varit här på sommarloven och känner ju till Sverige så klart, men nästan ingen av dem har vuxit upp här så de har inte kunskap om den svenska kulturella kontexten. De känner inte till svensk teve, svenska kändisar och svensk litteratur, säger Sanna.
Att överbrygga det kunskapsgapet är en stor del av kursen.
– Vi jobbar jättemycket med det kulturella. Svenska traditioner och identitet; vad som är svenskhet. Det är en av de första uppgifterna de får, att ta reda på vad som är svenskhet och fundera över hur svenska de själva känner sig.
Varför är det då så viktigt med svenskkunskap? Förutom att förståelse för den egna kulturen förstås kan vara värdefull så krävs det också i viss mån för att klara Tisus.
– Tisus mäter inte faktakunskaper, men det mäter förståelse. Man ska kunna visa att man har förstått det svenska samhället. Det bästa sättet att förbereda sig inför det är att läsa svenska tidningar och hänga med i vad som händer i Sverige. Något år kom det till exempel frågor på provet om för- och nackdelarna med TV-licens. Det hade rapporterats på nyheterna om någon politiker som inte hade betalat TV-licensen och man skulle resonera kring huruvida man tyckte att det var okej. Då måste man ju känna till vad TV-licensen är och vad den går ut på.
Så det är ganska specifika saker. Man måste ha Sverigekunskap vilket kan vara svårt om man inte bott här, säger Sanna.
Godkänt betyg i svenska B räcker inte för att få behörighet till svenska universitet, men däremot är kursen den optimala förberedelsen inför Tisus. Upplägget på svenska B är nämligen väldigt likt upplägget för Tisus.
– Vårt slutprov består av samma delar som Tisus. Det är en muntlig del, en läsförståelse del och en skriftlig del, precis som Tisus har, förklarar Sanna.
Hon fortsätter:
– Nästan alla som har läst svenska B här på skolan klarar Tisus. Det är väldigt ovanligt att inte klara det.
Utöver ordinarie lektionstid om fem timmar i veckan erbjuder Sanna även specifika Tisus-lektioner när provet närmar sig. Alla elever som ska genomföra Tisus, oavsett årskurs, får kostnadsfritt komma och förbereda sig inför den muntliga delen som är en gruppdiskussion.
– Man ska diskutera ett givet ämne med människor man inte känner så det kan vara bra att förbereda sig på det, säger Sanna. Det kan exempelvis handla om sociala mediers påverkan på det sociala livet eller om konsumtionsvanor.
Enligt Sanna tycker de flesta elever att läsförståelsen är svårast. Det är många texter på kort tid och man måste läsa ganska snabbt för att hinna igenom allt och svara på frågorna.
Eleverna Margareta Backlund och Johan Berch håller med om att läsförståelsen var klart svårast. De går båda sista året på IB-programmet vid SSHL och gjorde Tisus i våras.
– Läsförståelsen var lång och en av texterna handlade om arkiv med uttryck som inte ofta kommer upp i konversation, säger Johan.
Han är född i Stockholm men flyttade till Frankrike när han var 4 år gammal. Han pratade svenska hemma med sin mamma och storebror, men gick i fransk skola. Vid 13-års ålder flyttade familjen tillbaka till Sverige och Johan började högstadiet i Sigtuna. Han är nu inne på sitt sjätte år i Sverige och blev godkänd på Tisus i våras. Men det var ingen självklarhet.
– Jag trodde att det skulle vara lätt som en plätt men det var svårare än vad jag hade tänkt mig. Vissa delar tittade jag på och kände oj, det här klarar jag inte.
Men det gick bra trots allt och Johan kunde pusta ut.
– Tisus är en backup för mig. Min plan är att söka till London School of Economics, men Handelshögskolan är mitt andrahandsval och för att komma in där behöver jag ett godkänt Tisus. Nu har jag båda dörrarna öppna inför framtiden för resultatet gäller ju hela livet.
Margareta är född och uppvuxen i södra Kalifornien med två svenska föräldrar och två syskon.
– Vi pratade bara svenska hemma och smsade bara på svenska till varandra. Mina föräldrar var väldigt bra på att inkorporera svensk kultur i min uppväxt. Jag lärde mig om svensk historia, kultur och alla traditioner vi har i Sverige.
Trots detta känner Margareta att svenska B kursen är nödvändig för hennes förmåga att klara Tisus.
– Jag ville plugga IB och samtidigt få chansen att förbättra svenskan. Jag tänker på engelska och engelskan har en annan ordföljd så det tar lite extra tid att sätta orden i rätt ordning. Jag hade heller ingen vana av att skriva på svenska och tycker att det kan vara svårt att stava.
Första gången Margareta gjorde Tisus blev hon underkänd på läsförståelsedelen med bara ett poäng, men sedan dess har hon förbättrats drastiskt och är nu övertygad om att hon kommer klara provet vid nästa försök.
– Jag hade aldrig tidigare tagit svenska som akademiskt språk så kursen har varit till stor nytta. Mina föräldrar tycker att jag har slutat prata svengelska. Nu när jag talar svenska, så talar jag bara svenska, jag fyller inte i med engelska ord längre. Mitt ordförråd har blivit större.
För att ytterligare förbättra sin svenska valde Margareta att skriva sin ”extended essay” (IB:s motsvarighet till gymnasiearbete) på svenska.
– Jag skrev om Kalmarunionen och Stockholms blodbad. Det gav mig möjligheten att verkligen fördjupa mig i svenskan och har hjälpt mig väldigt mycket. Hela min familj är tillbaka i Sverige nu och helst vill jag plugga här. Om jag klarar Tisus så öppnar det så många möjligheter. Jag ska försöka komma in på Handelshögskolan, men även senare när jag ska söka jobb så är det skönt att kunna visa att jag har behörighet i svenska och verkligen kan kalla mig själv tvåspråkig – och kunna bevisa det.
Både Johan och Margareta påpekar dock att det är viktigt att öva inför provet och har man möjlighet att läsa svenska B ska man göra det, råder de.
– Svenska B är en fantastisk förberedelse som jag rekommenderar starkt, säger Margareta.
Kan man dessutom gå kursen på plats i Sverige får man ju inte bara chansen att lära sig om den svenska kulturen, man får leva den.
– Mamma var del av SWEA så vi hade en ordentlig lucia, julmarknad och sådana grejer i San Diego, men att uppleva det i Sverige är ändå något annat. Det har varit fantastiskt att få vara med på en riktig kräftskiva. Alla helgons dag är en annan favorit. Jag tycker att det är så vackert när alla går till familjegravstenar och tänder sina ljus. Något liknande finns inte i USA, säger Margareta.
Men bäst av allt är ändå den svenska julen, tycker hon.
– Julen här är så mysig med snö, julbord och ordentlig julmarknad utomhus. Jag hade aldrig sett snö innan jag kom hit så det var lite speciellt, säger Margareta.
Hon skrattar när hon berättar att hon till och med utvecklat en förkärlek för svenska julgranar.
– Det ska inte vara en sådan där stor amerikansk gran med så väldigt många grenar utan en svensk, riktig, med glesa grenar som man kan se igenom!
