Mia Rolf om Ideon Science Park

 

Ideon Science Park i Lund är Sveriges första forskningsby och hyser idag ca 400 företag med 10 000 anställda inom framför allt IT, cleantech och life science (läkemedel, medicinteknik, bioteknik och hälso-teknologi). Ideon ligger i nordöstra Lund i omedelbar anslutning till Lunds tekniska högskola och Ekonomihögskolan. I följande intervju möter vi Ideons verkställande direktör, Mia Rolf.

Låt mig först säga några ord om min bakgrund och hur jag blev chef för Ideon Science Park. Jag utbildade mig på gymnasiet i kemiteknik. Men på universitetet läste jag mediekommunikation och lite politik. För att nyttja hela min utbildning började jag arbeta med att marknadsföra bra teknik. Efter ett tag hamnade jag på ett litet företag inom telekombranschen där jag blev affärsutvecklare och tog fram ett koncept för kundservice över internet, ett web-agent-center.

Så småningom hoppade jag av företaget, sökte riskkapital, startade ett eget bolag inom samma bransch och började jaga kunder. Många stora kunder i Sverige var väldigt angelägna, men efter fyra månader så kom Internetkraschen. Man kunde inte längre säga ”Internet” i telefon, för då lade folk på luren. Vi fick snabbt likvidera det bolaget. Just då ringde en av kunderna – det var Telia – och sade: ”Vi har ett uppdrag till dig i Skåne, vi ska bygga upp en dygnet-runt-öppen sjukvårdsupplysning med 40 anställda sjuksköterskor, telefonlinjer och internetservice.” Så jag utsågs till huvudprojektledare och fick fem månader på mig att få det hela att fungera, från avtal till verksamhet. Det var nog det roligaste jag hade gjort, faktiskt.

Senare erbjöds jag ett arbete på Oriflame Cosmetics som omfattade Västeuropa. Jag rullade ut Internet som servicetillgång till 30 länder, och samtidigt så tog jag en MBA-examen. När jag gick in till min chef och sa: ”Nu är jag klar. Vad ska jag göra nu?” Då sa han: ”Vad menar du? Nu måste du förvalta det du har byggt ut.” Men jag är ingen förvaltare, så jag blev entreprenör och köpte in mig i en liten firma som jobbade med events och kommunikation. Tillsammans med min ägarpartner lyckades vi åstadkomma en turn-around för det bolaget och dubblade omsättningen. Vi jobbade tillsammans i 4 – 5 år med väldigt stora varumärken. Men när jag ville expandera till Stockholm, sa min partner: ”Nej, är det inte bra som det är? Ska vi inte bara omsätta oss själva, vi har det ju rätt bra?” Då sålde jag av min andel och köpte in mig i en digital firma som jobbade med digitala lojalitetsdialoger, och efter detta drev jag ett par år en konsultfirma inom digitalisering och förändring, två ämnen jag verkligen drivs av.

En dag ringde en rekryterare för Ideon och sa: ”Vi ska göra om allt på Ideon. Det blir nya ägare, vi behöver stärka varumärket och det kommer att ingå 400 företag som vi ska hjälpa att växa. Vill du driva den förändringen?” Då tänkte jag: ”Hur kan jag rädda världen mest – är det i mitt lilla konsultbolag, eller är det genom att hjälpa 400 andra bolag att i sin tur hjälpa världen med den senaste tekniken?” Då kände jag att det här kan jag inte bara säga nej till. Detta skedde för tre år sedan nu i februari och sedan dess har vi jobbat med omvandlingen.

En typisk arbetsdag hos mig är proppfull med möten. Vi är ett litet team, och vi måste hålla kontakt med dels alla företagen på plats, och dels hela innovationssystemet, universitetet, kommunen, regionen. Det här är en otroligt mötestät community. Vi driver innovationer mycket genom möten och nätverk och genom att koppla ihop vissa företag med andra företag så att de kan uppnå snabbare utveckling och komma ut på marknaden. Vi jobbar även för att få in rätt talanger till våra företag och att Ideons och företagens framgångar rapporteras i olika medier. Sedan gäller det att driva våra projekt, planera, kommunicera, påverka, jobba med lobbying gentemot kommunen, regionen, regeringen och olika länder.

Beträffande områden där Sverige bidrar mest internationellt, läser man mycket om Sveriges roll som medlare. Jag tycker nog också att det ligger i vår kultur, att få med alla i beslutsprocessen. Jag tror att det kommer sig av att vi är ganska trygga i övertygelsen att vårt samhälle fungerar. Vi vet ungefär hur man gör med sjukvård och äldre-vård och barnomsorg och vi vågar uttrycka våra åsikter. När det gäller innovationsstrategi uppkommer den också i en gemensam beslutsprocess, sedan satsar staten pengar i en pott, och företag tävlar om vem som har de bästa idéerna för att utveckla dessa innovationer och därmed få stöd i form av pengar och affärsutveckling. Jag tror vi kan bidra mer till omvärlden med denna öppna innovationsprocess.

Med varumärket som nation skulle vi verkligen kunna göra en stor insats om vi knyter ihop våra resurser med de stora behoven utomlands, t.ex. klimatkatastrofer och hungersnöd och krigszoner. Vi har en möjlighet att göra en insats där genom att föra fram spjutspetsinnovationer tillsammans med en innovationsprocess som involverar motparten. Att göra nytänkande tillsammanslösningar – det är vi är bra på.

Sveriges har haft stora internationella framgångar inom forskning, teknik och engineering i förhållande till vårt lands begränsade storlek. Vi är ofta rankade i olika mätningar som nummer två efter Sydkorea eller Schweiz när det gäller innovationer, och då är vi ändå ett väldigt litet land med få invånare. En faktor är vår öppna och platta företagskultur, där vi tycker att det är helt okej att det kommer en sjuksköterska eller t.o.m. någon från gatan och föreslår en ny lösning på ett problem. Då börjar vi jobba på problemlösningen tillsammans utan att bekymra oss om vem som ska äga patent eller varumärke. Vi vill framför allt reda ut problemet tillsammans. Detta gör också att vi använder oss av kompetenser utanför oss själva, vilket medför att det blir bättre lösningar.

Jag tror att vårt anseende fortfarande är gott för att vara en sådan liten nation. Om vi vill förbättra vårt image, så ska vi dra fördel av försprånget vi har med att bygga ut bredband åt alla och vara en digital nation. Där finns det möjlighet för väldigt många människor att vara innovativa. Ska vi dra nytta av detta, så gäller det också att bli lite snabbare. Vår image är bra, det vi gör blir bra till slut, men allting tar för lång tid. Vi är inte heller en av de rikaste nationerna som kan tillskansa sig de största pengarna. Förr var det så att råvaru- och naturresursindustrin utgjorde vår största framgång. Nu är det emellertid innovation och inbyggd mjukvara och bredbandsfördelen som är de stora nycklarna.

Vad gäller Sveriges kultur och livsstil, gillar jag att vi provar och lär oss av våra misstag. Jag skulle vilja ha ett annat ord för ”misstag”. I USA pratar man ibland om ”shortfall” istället för ”failure”. Shortfall är ju inte så definitivt, man liksom snubblar, gör ett litet misstag på vägen till framgång. Vägen till framgång är nästan alltid kantad av shortfalls.

Intervjuad av Peter Berlin

Publicerad 21 mars, 2019